Synlig – en konversation om mod, själv-kärlek och autenticitet

Posted ago by brandingspirit.se

Agneta Hagström

Yrke: Hälsopedagog

Ålder: 57

 

 

 

 

                                                                                                                                                                                                       Beskriv dig själv med max 100 ord I grunden en glad skit. Har en stark drivkraft och gör det jag tror på. Något jag daligen övar på är att känna tacksamhet. Gift och har två barn samt barnbarn. För mig är familjen jätte-viktig, det är där jag inhämtar näring.

Om du kunde återge intervjun med ett enda ord vilket skulle det då vara? Lärorik.

Vad var det som gjorde att du bestämde dig för att ställa upp på intervjun? Jag var nyfiken på dig.

De flesta har nog en definition på mod, vilken är din? Att våga vara svag och visa det för andra, vilket för mig även innefattar visa tårar och inte bita ihop. 

Vad kan få dig att bli osäker? När jag träffar någon med avvisande attityd. Blir osäker då andra är osäkra.

När är du som mest autentisk? Tillsammans med min familj, häst och speciellt då jag leker med barnbarnen.

Vad är motsatsen till autentisk för dig? När jag är tvungen att vara alternativt gå in i en roll där jag inte hör hemma, även ha annan form av kamouflage.

Händer det att du jämför dig med andra? I så fall, när skedde det senast? Det gör jag väl alltid. Det finns mentorer jag jämför mig med och ser upp till, människor jag beundrar. Jämför mig också gärna med min mamma och gamla människor. Det är lärorikt.

Vad är det bästa med att våga? Tillfredsställelsen över att ha gjort det. Ruset av lycka och värme som följer i dess spår. 

Vem blir du när du inte vågar? Sex år gammal. En person som känner sig besviken på sig själv.

Beskriv din syn på själv-kärlek Att varje dag känna tacksamhet över det jag har, är och vårda det.

Nämn något du överkommit hos dig själv som du är riktigt stolt över Min blyghet. Har varit oerhört blyg men överkommit det. Det hela skedde vid ett tillfälle då jag skulle hålla föredrag, fick en blackout men trots den tyckte åhörarna att jag var bra. Den efterföljande feedbacken löd att jag varit underhållande och jätterolig. Efter den händelsen försvann blygheten. 

Har att visa vem du är varit något som hållit dig tillbaka eller hjälpt dig framåt någon gång i livet? Vid ett tillfälle som anställd upplevde och märkte jag att mina idéer och tips gärna togs emot och att någon annan sedan tog åt sig äran av hela projektet. När jag påtalade detta uppfattades jag som obekväm och jobbig.

Hur gör du för att tysta ner den inre kritikern? Jag säger helt sonika: ”Håll käften, skärp dig nu!”.

Skulle ditt liv förändras om kritik, dömande eller avvisning inte existerade? Det skulle vara mycket lättare på alla sätt. Att kunna öppna munnen utan att bli bedömd eller att någon går till personangrepp.

____________________________________________________

Det bästa med mig är Att jag alltid hittar en väg ut

Jag tycker om Människor, är nyfiken på dem

Det vet inte mina vänner om mig Att jag tycker om att titta på deckarserier

Jag önskar jag kunde Orka lite mer med kroppen

Jag känner mig som gladast När jag ser min familj, barn och barnbarn

Om jag kunde gå tillbaka i historien och ändra något skulle jag Inte ha blivit tandhygienist och så skulle jag sluta vara så präktig

Livet vore sämre om Jag inte hade de jag har runtomkring mig, vänner och familj

Det rådet skulle jag vilja ge mig själv som tonåring Lyssna inte på andra, tro på dig själv

När jag känner mig säker syns det Hela kroppen

Jag vill bli bättre på Att göra saker när jag ska

Jag slipper gärna Diska, tvätta och städa

Det önskar jag att jag vetat om för tio år sedan Önskar jag hade varit bättre på långsiktig ekonomi, hade velat veta hur det skulle se ut tio år framåt 

______________________________________________________

Tusen tack Agneta för att du delade med dig av Dina tankar!

 

Här får du kontakt med Agneta Hagström

Följ Agneta på LinkedIn eller Facebook

 

Synlig – en konversation om mod, själv-kärlek och autenticitet

Posted ago by brandingspirit.se

Ann-Catrin Hansson

Yrke: Utvecklingskonsult

Ålder: 50

 

 

 

Beskriv dig själv med max 100 ord Är en väldigt drivande, engagerande kvinna som älskar förändring. Är social som person och tycker om att se människan bakom fasaden. En gåva jag har är att människor ofta kommer till mig med sina bekymmer. Mitt eget bekymmer däremot är att jag gärna vill att det ska hända saker, skulle nog behöva lite mer tålamod.

Om du kunde återge intervjun med ett enda ord vilket skulle det då vara? Inspirerande

De flesta har nog en definition på mod, vilken är din? Att inte låta rädslan stoppa steget till utveckling och att inte låta hjärnan – som jag kallar drama queen -  ta över. Rätt och slätt att övervinna hinder.

Vad kan få dig att bli osäker? När jag ställs inför utmaningar som gäller mitt företagande. Osäkerheten bottnar då oftast i Jante och ågren kring själva utmaningen.

När är du som mest autentisk? När jag är med min familj.

Vad är motsatsen till autentisk för dig? Att inte tro på sig själv. När det finns en osäkerhet som gör att känslor inte visas. Blir som ett skal. En pansarkänsla. 

Händer det att du jämför dig med andra? I så fall, när skedde det senast? Jag jämför mig inte med andra, vet min kapacitet.

Vad är det bästa med att våga? Att få vara med om så många roliga saker. Dörrarna öppnas när vi vågar. 

Vem blir du när du inte vågar? En ensamvarg. Blir ganska tråkig. Dagarna bara rullar på. En riktig gnällspik.

Beskriv din syn på själv-kärlek Självkärlek är vardagsglitter, det är att vakna och ge mig själv en stor kram. Att titta mig i spegeln och säga ”Hej” samt att uppskatta och se mina styrkor. Som samhället ser ut idag är det svårt att få bekräftelse utifrån, det gäller att ge den till sig själv.

Nämn något du överkommit hos dig själv som du är riktigt stolt över Från att som läkarna sa aldrig kunna bli Anki igen och vara beroende av morfin på grund av en skada till att fungera igen och kunna träna fysiskt dagligen.

Har att visa vem du är varit något som hållit dig tillbaka eller hjälpt dig framåt någon gång i livet? Har aldrig varit rädd för att visa vem jag är eller för att andra skulle reagera negativt på det jag säger och gör.

Hur gör du för att tysta ner den inre kritikern?  Jag använder mig av fem-minutersregeln. Tillåter mig att känna det jag känner i fem minuter sedan borstar jag av mig det. Jag kommunicerar även mina förväntningar.

Skulle ditt liv förändras om kritik, dömande eller avvisning inte existerade?  Skulle vara ännu modigare och ha mycket roligare.

____________________________________________________

Det bästa med mig är Att jag finns

Jag tycker om Mig själv och att vara med mig

Jag önskar jag kunde Flyga

Jag känner mig som gladast När jag vaknar på morgonen

Om jag kunde gå tillbaka i historien och ändra något skulle jag Tro mer på mig själv

Livet vore sämre om Jag inte fanns

Det rådet skulle jag vilja ge mig själv som tonåring Du kan

När jag känner mig säker syns det Mina antal ord

Jag vill bli bättre på Att göra saker jag vill

Jag slipper gärna Matematik

Det önskar jag att jag vetat om för tio år sedan Att jag kunde

______________________________________________________

Tusen tack Ann-Catrin för att du delade med dig av Dina tankar!

 

Här får du kontakt med Ann-Catrin Hansson

Följ Ann-Catrin på LinkedIn eller Facebook

 

Synlig – en konversation om mod, själv-kärlek och autenticitet

Posted ago by brandingspirit.se

Dorotea Pettersson

Yrke: Tidscoach

Ålder: 41

 

 

Beskriv dig själv med max 100 0rd Är en pratglad, idérik kvinna som alltid är på gång med något nytt. Men jag är också en person som kan tro lite för mycket på mina idéer innan jag landar dem. Mamma till två barn och bor tillsammans med min man i ett radhus i Göteborg. Har en stark tro på människan och hennes kapacitet. Har själv gått från att vara sjukskriven till att driva företag på ett år.

Om du kunde återge intervjun med ett enda ord vilket skulle det då vara? Berikande.

Vad fick dig att ställa upp på intervjun? Jag tycker om att möta och lära känna människor, träffa dem ”på riktigt”. Upplevde att det här var precis en sådan möjlighet.

De flesta har nog en definition på mod, vilken är din? Mod är att ta ett steg utanför det man är van vid. Att inte fastna i det som är vanligt och att våga fråga hur andra tänker.

Vad kan få dig att bli osäker? När människor ger fel signaler eller något är okänt för mig. Just nu känner jag mig osäker över att ringa upp människor och erbjuda något av det jag säljer.

När är du som mest autentisk? Mest hela tiden. Med mig får du det du ser.

Har något i din omgivning eller uppväxt påverkat din syn på autenticitet och själv-kärlek? Som barn var jag blyg, tyst och den som vägrade ställa sig framför klassen i olika sammanhang. Men mellan de två sista årskurserna bestämde jag mig för att åka till USA och studera under ett år. Vet inte hur det kom sig att jag kom på den idén, men det gjorde jag i vilket fall. När jag väl kom över till USA tänkte jag att: ”Nu ska jag vara den jag är och inte nöja mig med att vara blyg och tyst”. Det jag lärde mig av det var att människor tycker om mig som jag är, och allt sedan dess är det så det har varit.

Vad är motsatsen till autentisk för dig? Människor som är det de tror att andra vill att de ska vara. När vi bygger vår identitet på andra istället för oss själva.

Händer det att du jämför dig med andra? I så fall, när skedde det senast? Ja, det händer varje dag. Som företagare tittar jag mycket på hur andra gör eftersom jag tycker om att se smartheten i det folk hittar på. Men det händer även att jag kommer på mig med att själv vilja svara smart samt fundera på hur jag ska kunna vara det i olika situationer.

Vad är det bästa med att våga? Att jag får se vad som händer runt hörnet istället för att stå där och inte veta. Tycker om att det ger mig en ny scen, att jag utökar min egen scen och att det sedan leder till att jag vågar ännu mer vid nästa tillfälle.

Vem blir du när du inte vågar? Jag blir trött, uppgiven och vill sova.

Beskriv din syn på själv-kärlek. Att ha en tro på sig själv och känna att jag inte behöva vara mer än jag är. Att tycka om att vara med mig själv.

Nämn något du överkommit hos dig själv som du är riktigt stolt över. Har varit utbränd men under sjukperioden bestämde jag mig för att om jag bara vill så finns det ork. Under resonemanget med mig själv kom jag fram till att jag kommer vara trött oavsett om jag ligger här eller arbetar. Det var så jag kom fram till beslutet: Nu börjar jag  jobba och blir jag trött så får jag vara det.

Hur gör du för att tysta ner den inre kritikern?  Jag tycker mycket om att hålla föredrag, men trots det händer det att den kritiska rösten dyker upp i form av: ”Du glömde den där poängen”, ”Varför sa du så för?” eller ”Du är inte bäst”. Vid dessa tillfällen brukar jag prata mig till andra tankar. Det hjälper att ”tona ner” den kritiska rösten.

Skulle ditt liv förändras om kritik, dömande eller avvisning inte existerade?  Absolut! Då hade jag förlänge sedan varit en i Sverige som alla viste vem det var.

____________________________________________________


Det bästa med mig är min positivitet och ärlighet

Jag tycker om min familj

Jag önskar jag kunde vara lite mer tyst ibland

Jag känner mig som gladast när jag föreläser eller coachar

Om jag kunde gå tillbaka i historien och ändra något skulle jag aldrig blivit lärare

Livet vore sämre om jag inte gått igenom det jag gått igenom

Det rådet skulle jag vilja ge mig själv som tonåring var mer säker på att du är någon

När jag känner mig säker syns det i min hållning

Jag vill bli bättre på att förstå

Jag slipper gärna sjukdom

Det önskar jag att jag vetat om för tio år sedan att man överlever en skilsmässa och det blir bättre

______________________________________________________

Tusen tack Dorotea för att du delade med dig av Dina tankar!

 

Här får du kontakt med Dorotea Pettersson

Följ Dorotea på Twitter: @dorrocoaching eller Facebook

 

Synlig – en konversation om mod, själv-kärlek och autenticitet

Posted ago by brandingspirit.se

Charlott Zsoldos

Yrke: Hälsocoach

Ålder: 34

 

 

 

 

Beskriv vem du är med max 100 ord: Jag är en 34-årig mångsysslare som bor i Halmstad med min hund. Har ett stort bagage vilket också innebär att jag lärt mycket av livet, det har inte gått på räls direkt. Men det har gjort mig till en nyfiken person som tycker om att utvecklas, gärna tillsammans med andra. Är envis, målmedveten och ambitiös. Och så är jag snäll och omtänksam, tycker om att få människor att känna sig omtyckta.

Om du kunde återge intervjun med ett enda ord vilket skulle det vara? Utvecklande

Vad var det som gjorde att du tackade ja till att delta? Jag vill bli hörd och kunna ge tillbaka. Speciellt till människor som inte haft det enkelt i livet så de kan känna igen sig.

De flesta har nog en definition på mod, vilken är din? Mod är att göra det samvetet säger mig att göra. Till exempel att säga ifrån när jag ser någon som blir orättvist behandlad. För mig handlar mod inte om att bestiga Mount Everest utan är mer en fråga om synliggörande av känslor, visa hänsyn och våga vara sårbar. 

Vad kan få dig att bli osäker? När jag känner mig oälskad eller om jag hamnar i en situation där det finns konflikt mellan det som visas och görs. Det gör mig osäker.

När är du som mest autentisk? Har inte direkt någon fasad, tycker det är slöseri med tid. Försöker alltid vara sann, även vid de tillfällen då jag blir arg. Det är inte min stil att visa upp en falsk bild för att exempelvis få vänner eller många ”likes” på Instagram.

Vad är motsatsen till autentisk för dig? Falskhet. Något som också känns ända in i märg och ben tycker jag.

Händer det att du jämför dig med andra? Och i så fall, när hände det senast? Ja, det gör jag. Jämförde mig nyss med hur snygg Dana Linn Bailey är och hur gärna jag skulle vilja se ut mer som henne genom att lägga på mig mer muskler. Kan även jämföra mig med kompisar och deras relationer eller min syster som har barn. Och så gör jag det i sammanhang där jag ser att personer är sämre än mig. Det här är något jag jobbar med.

Vad är det bästa med att våga? Allt som går att vinna, för om jag inte vågar har jag ingen chans till det. Och om jag inte vågar kan jag inte misslyckas och då finns ingen möjlighet att lära mer. Att inte våga är att inte leva!

Vem blir du när du inte vågar? Inte mig själv. Blir nervös. Går in i en roll som definitivt inte är jag.

Beskriv din syn på själv-kärlek. Att kunna säga ”nej”. Få vara ledsen, glad och känna att jag älskar villkorlöst.

Nämn något du överkommit hos dig själv som du är riktigt stolt över? Har fått arbeta med själv-kärleken och det har inte varit enkelt. Trodde tidigare att kärlek handlade om sex, men det är något jag kommit förbi. Idag vet jag att det inte är vägen till kärlek.

Har att visa vem du är varit något som hållit dig tillbaka eller hjälpt dig framåt någon gång i livet? Både och. Har ett starkt rättspatos vilket gör att jag inte drar mig från att säga ifrån, och när jag står upp för dem omkring mig skapar det ibland konflikt.

Hur gör du för att tysta ner den inre kritikern? Har jobbat mycket med det och kommit fram till att den bästa tekniken är att köra över den likt en bulldozer. Har försökt mig på lite olika tekniker genom åren, allt ifrån att gråta till att bli arg men känner att jag med bulldozer-tekniken hittat rätt.

Skulle ditt liv förändras om kritik, dömande eller avvisning inte existerade? Eftersom jag är uppvuxen med kritik och dömande anser jag att det kanske är den svåraste delen av livet. Hade varit mycket lyckligare utan dem alla tre eftersom det för mig inneburit ett liv med ständig törne i sidan, något som också gjort att jag ständigt behövt vara på min vakt. Ett liv utan det ovanstående hade inneburit mindre självförakt vilket hade gjort mig mer framgångsrik än jag är idag eftersom jag då inte behövt anpassa mig efter någon annans ram.

____________________________________________________

 

Det bästa med mig är att jag är så himla snäll och rolig

Jag tycker om att ge kärlek

Det vet inte mina vänner om mig att jag dricker massor av chokladmjölk gjord på getmjölk och kakao

Jag önskar jag kunde tjäna 20 miljoner kronor

Jag känner mig som gladast när jag är älskad

Om jag kunde gå tillbaka i historien och ändra något skulle jag göra mina mor och farföräldrar oambivalenta

Livet vore sämre om jag vore ledsen

Det rådet skulle jag vilja ge mig själv som tonåring du är bra som du är

När jag känner mig säker syns det i ögonen

Jag vill bli bättre på att lyssna

Jag slipper gärna ingenting

Det önskar jag att jag vetat om för tio år sedan att jag är bra som jag är

____________________________________________________

 

Tusen tack Charlott för att du delade med dig av Dina tankar!

 

Här får du kontakt med Charlott Zsoldos

Följ Charlott på Twitter: @lottazsoldos eller Instagram: justlotta_se

 

 

Testa ”träd fram – med mod” i Örebro

Posted ago by brandingspirit.se

Nu har du chans att prova träd fram – med mod i Örebro, workshopen som bygger på The Daring Way™, Dr Brené Browns forskning.

 

Under en dag och med valda delar ur den längre workshopen (som normalt sker fred – söndag) kommer du kunna ta del av ett program vars syfte är att hjälpa dig våga mer oavsett vilket område det gäller i livet.

Kanske är du egen företagare och vill bli bättre på att nå ut med ditt budskap, eller så är du en kvinna/man med önskan om att förbättra dina relationer. Det kan även handla om att du är en ledare/chef som vill lära dig mer om hur du bygger upp förtroende till de du har omkring dig. Oavsett vilket område det gäller kommer du efter dagens slut kunna gå ifrån lokalen med kunskap om vad mod är och hur det hör ihop med sårbarhet.

Jag som erbjuder workshopen heter Anneli Fromell och är utbildad Daring Way Facilitator via The Daring Way Team i Texas. Är även diplomerad coach, men främst av allt har jag en lång och envis bakgrund inom socialt arbete. Vilket också var den stora anledningen till att jag  drogs till detta arbete.

träd fram-  med mod är en workshop för dig som

  • … står inför något viktigt i livet men upplever att rädsla, dömande eller inre kritik håller dig tillbaka från att kliva fram och göra det du vill
  • … upplever att du inte lever ditt eget liv eller att ”mallen” för hur det ska se ut inte passar dig
  • … vill veta vad skam är och hur det hindrar från att träda fram
  • … önskar lära mer om resiliens, det vill säga hur du tar dig igenom känslor och fram till nästa steg
  • … är redo att lära känna de egenskaper av dig som gör det möjligt att våga mer

Under dagen kommer vi praktisera följande:

  • Vad är Sårbarhet? – Hur vi avväpnar sårbarhetsmyten och förstår sambandet mellan mod och sårbarhet
  • Definiera skam –  Förstå skam, var vi har våra triggers och varför vi är som mest mottagliga för skam då vi praktiserar mod och sårbarhet
  • Arenan – Undersöka arenan som metafor, bli bekant med våra egna ”arenor” och de utmaningar vi ställs inför då vi kliver ut på dem

Programmet är en förkortad variant av det ursprungliga som anpassats för att ge dig vad som behövs för att dels få en inblick i arbetet och dels för att snabbt kunna komma igång med det du lärt dig under dagen.

Vill du läsa mer om innehållet kan du göra det här genom att ladda ner foldern till din dator. Obs! De förmåner som följer vår 3-dagars workshop gäller inte detta erbjudande.

Lördagen den 6/9, kl 9.00 – 18.00

Plats: Livin´Hotell & Vandrarhem i Örebro, livin.se

Prova-på-pris

495:- (inkl moms)

I priset ingår för-, och eftermiddagsfika

Ett engångserbjudande som inte kommer igen. Ordinarie pris för 3-dagar; 3500:-

 

Mer info samt anmälan till Anneli direkt på anneli@brandingspirit.se eller via tfn: 070-6825515

Max antal deltagare, 20 stycken

Sista anmälningsdag 31/8

Välkommen!

Organisationen som SER individen: Med tillåtelse att bli mer än du någonsin trodde du kunde vara.

Posted ago by brandingspirit.se

”Like any living thing, the soul of an organization craves to be known. To be seen. To be used. And when properly cultivated, this soul can drive an organization to unexpected greatness, to extraordinary profit, and to work additive to a better world”

- Nic Askew

”Hur vill du bli bemött? Hur vore det om du möttes i dörren hos arbetsgivaren med orden: Wow! Vi är så glada över att ha dig här och kan knappt bärga oss för att se vad du med din personlighet, kunskap och erfarenhet kan bidra med och hur det kan hjälpa oss bli bättre på det vi gör? Är inte det vad vi alla skulle vilja höra då vi kliver in på ett företag, organisation eller annan strukturerad verksamhet för första gången?”.

Så säger Geo Krieg, President & CTO på Graphik Dimensions Ltd. Och han borde veta eftersom orden han uttrycker inte endast är frågor och svar till dem som lyssnar utan även en bra beskrivning över hur det ser ut på det egna företaget. Geo är en av de modiga ledare som förstått den djupa innebörden av mänsklig innovation och som använt sitt kloka ledarskap till att skapa en miljö där arbetsrelationen handlar mer om gemenskap och öppenhet än bara gott samarbete.

Och Geo är smart, han vet att upplevelsen av företaget sker redan vid anställningsprocessen vilket är anledningen till att han inleder sina intervjuer med orden: ”Det är inte din expertis vi anställer, vi anställer dig för att bli del av gemenskapen och därigenom tillföra något fantastiskt och magiskt till den”.

Skillnaden mellan hans förhållningssätt och ett mer traditionellt är att en intervju på Graphik Dimensions Ltd börjar med att företaget visar sig genom att berätta om vilka de är, hur de arbetar/skapar samt vad som är viktigt för dem. På en traditionell intervjun informeras det oftast om företagets syfte, förmåner, hur det ser ut (antal anställda etc). Geo menar att det är ett misstag som många företag gör, det vill säga att inte dela med sig av vilka de är, hur de arbetar och vad som är speciellt med att vara en del av teamet.

När jag lyssnar till den här fantastiska ledaren är det omöjligt att hindra tankarna från att vandra tillbaka till tidigare erfarenheter, arbetsplatser, förhållningssätt och intervjuer. Och jag gör det med ett leende på läpparna eftersom gapet mellan det Geo säger och de egna upplevelserna blir så enorma.

Låt oss därför göra en rolig liten jämförelse.

Graphik Dimensions Ltd:

  • Graphik Dimensions Ltd:s anställningsintervjuer börjar med att företaget öppet och generöst delar med sig av vilka de är. Det leder till att du som sökande slappnar av, sänker axlarna och lutar dig tillbaka i den stol du sitter i.
  • Eftersom företaget delar med sig på ett öppet och ärligt sätt delar du även frikostigt med dig av dig själv för dem, och när du som sökande lämnar intervjun är det med större engagemang än du hade då du först klev över tröskeln.
  • Graphik Dimensions Ltd vill att du som anställd är villig att samarbeta, hjälpa övriga anställda bli framgångsrika, utveckla din perception, kommunikation samt perspektiv för att bli en fantastisk tillgång i organisationen.

Min erfarenhet:

  • De intervjuer jag varit på har inneburit att företaget eller organisationen berättat om sin verksamhet på ett formellt sätt. Intervjumetoden har byggt på frågor som jag besvarat (gärna av den gamla vanliga styrka/svagheter karaktären). Det har varit stela upplevelser, ofta med känslan av att det handlat om granskning mer än samtal.
  • Det är först de sista åren jag delat av mig själv frikostigt det trots att företaget nästan aldrig gör det – tidigare sorterade jag orden och var noga med att ge ”rätt” intryck. Mer än en gång har det hänt att jag lämnat arbetsgivaren med mindre engagemang än då jag klev in genomdörren. Vid något enstaka tillfälle har jag till och med känt mig riktigt värdelös.
  • Vid en intervju för några år sedan var det jag som fick ställa frågan vad de sökte med svaret ”en person med den och den utbildningen” som följd. Minns hur konstigt det kändes att lyssna till ett svar som i första hand inte nämnde mig som person med all min kunskap och erfarenhet utan en utbildning som enligt dem var rätt.

Men det är inte bara intervjun som är annorlunda i företaget. I ledarsteamet är man medvetenhet om att livet inte alltid är så enkelt och därför stödjer man sina medarbetare till fullo, ett socialt kapital och metodik som gjort avsevärd skillnad för företaget.

Jag skulle kunna fortsätta beskriva den öppenhet och respekt som genomsyrar företaget men väljer att avsluta med några av Geos ord som jag fastnat ordentligt för: ”Alla människor har saker som står i vägen för dem. Det vi vill är att hjälpa till och skapa en miljö där personalen vågar släppa igenom det samtidigt som de känner sig trygga, glada och fulla av självförtroende. När det sker kommer de gå hem efter arbetsdagens slut och må bättre, och mår de bättre hemma mår de också bättre och är mer produktiva på jobbet”.

Graphik Dimensions Ltd är ett framgångsrikt företag som lever efter orden show up/be seen. Jag tror inte de medvetet har arbetat efter den modell som jag själv arbetar med men de har verkligen lyckats.

Jag skriver det här inlägget eftersom jag vill belysa hur viktigt det är att få människor att känna sig sedda. Många ledare därute är fortfarande rädda för att släppa taget och prova nya ideer, de tror att den struktur organisationen är byggd på ska rasa om något annat än det traditionella används. Inget annat än okunskap givetvis.

För det är när innovationen riktas mot människor istället för produkter och teknik som de stora förändringarna sker.

Människan är den mest fantastiska resursen som finns.

Med Glädje

Anneli

När skam infekterar marknadsföringen – eller hur du slutar hålla dig på mattan

Posted ago by brandingspirit.se

Är du också trött på likformade och intetsägande budskap insvepta i cellofan?

Då är du inte ensam. De har svämmat över internet under lång tid nu, budskapen som saknar personlighet. Snälla, trevliga och korrekta men fruktansvärt slätstrukna. Och du vet vilka jag menar, de som använder ungefär samma ord och ton i marknadsföringen och sällan sticker ut från den inrutade planen. Vilket är kul eftersom många av dem som förespråkar personlig förändring använder utanför-boxen och komfortzonen budskap i sin marknadsföring.

Jag befinner mig själv i den personliga utvecklingsbranschen så jag vet. Jag vet också hur svårt det är att lämna det invanda, för om det vore enkelt att kliva ur bekvämlighetszonen skulle alla göra det. Men så är det inte, bli inte itutad att tro något annat.

Så vad är problemet? Varför denna efterapning?

Enkelt, anledningen är skam. Skam, skam, skam och skam. ”Rädslan är för stor för att göra något alls” som Uno Svenningson sjunger i Under Ytan. Skam blockerar vägen. Du som läst bloggen tidigare vet det, men jag upprepar för säkerhetsskull. Skam är rädsla för uteslutning, och rädsla för uteslutning är – vad jag tror – det vi människor fruktar allra mest.

Vad har det då med marknadsföring att göra? Enkelt det med, för om vi inte ens vågar visa vilka vi är som privatpersoner hur ska vi då någonsin våga göra det offentligt? Du kanske tänker att det inte är professionellt, att visa sig alltså. Om så är fallet tycker jag du ska gå tillbaka och fundera en gång till. Personligt är det som skapar stilen. Utan personlighet inget förtroende. Utan förtroende ingen kontakt.

Det är på grund av skam du sätter upp fasaden du egentligen behöver rasera för att skilja dig från mängden. Först då du plockar ner den kan du nå fram till dem du söker, din målgrupp, din flock, de som känner igen sig i det du skriver och attraheras av det du gör.

Vad som absolut borde synas mer…

  • En produkt/workshop/konsultation vars namn tydligt beskriver vad det handlar om. Att inte ha ett namn kan vara irriterande eftersom det gör det svårt att veta vad det innebär. Rubriker är viktiga, vi dras till dem. När du exempelvis sätter namn på en workshop fångar du människors uppmärksamhet på ett annat sätt än om du väljer att bara skriva ordet workshop. Jag lovar att det är värt den stunds sårbarhet det innebär att fundera över vad som skulle kunna passar dig och din verksamhet. Ett namn är pricken över i.
  • Dina egna ord. Människor vill höra din unika röst med allt vad det innebär i form av känslor, tankar, bakgrund och uttryck. Tro mig, den du är och dina ord är viktigare än det du gör. Om du befinner dig inom personlig utveckling är du det enda du har. Använd det och använd allt ifrån fördelar till brister.
  • Personlig stil. Om alla säger att nyhetsbrev är bra men du tvekar, låt då bli att använda dig av det. Att stänga ute bruset av vad andra säger är bra eller inte är kanske något av det viktigaste du kan göra. Om de kanaler du använder dig av för att nå ut inte känns helt hundra kan du vara säker på att det också är något som uppfattas av andra. Här gäller det verkligen att inte lyssna på den skamfulla röst som vill att du ska anamma det som anses passande.
  •  DU – och dina berättelser. Jag skulle kunna skriva DU med stora bokstäver flera gånger om i denna punktuppställning. Ge oss dig. Ge människor vem du är utan filter. Alla vet att det filtreras hej vilt i social media, vi visas det som anses fint och inte mycket av det övriga. Men om du framställer dig som en person som har allt under kontroll vem kan då identifiera sig med det? Inte många. Och inte jag i alla fall.

Sluta hålla dig på mattan!

En sak är säker, om du vill nå ut oavsett om det handlar om business eller steg i den privata utvecklingen så sluta upp med att försöka hålla dig kvar på mattan. Mattan är kass. Låt bli att titta dig omkring och ratta istället in fokus på det som är unikt för dig. Och för Guds skull vad du än gör, jämför dig inte. När du jämför dig med andra tappar du kontakten med dig själv och det är farligt. Du behöver direktuppkopplingen till ditt eget register mer än du behöver något annat för att gräva fram guldbitarna av dig.

Om du nödvändigtvis ska se dig omkring se då till att det är i syfte att granska bristen på ”eget”. Det om något kan bli ett uppvaknade och en stor källa till inspiration. Ingen har någonsin gjort något bra av att efterlikna andra.

Vi vill se DIG! Now, give it to us!!!

Med Glädje

Anneli

Skam (behöver inte) stå i vägen

Posted ago by brandingspirit.se

En av de största behållningarna med skam-, och sårbarhetsarbetet är friheten att slippa förställa sig. Jag menar ärligt, hur många gånger har du inte vridit ut och in på dig själv för att passa in i ett sammanhang istället för att visa dig som du är? Om du är det minsta lik mig svarar du säkert fler gånger än vad som går att räkna, vilket givetvis gör mig lättad eftersom jag annars skulle känna mig rätt udda. Men udda är jag inte. Måhända har jag upplevt mig som sådan under många år men inte längre, för idag har jag ett namn på det som tilltalat mig på det viset och det är skam.

Jag vet att okunskapen om skam där ute är stor och därför tycker jag det är dags att ge en ordentliga förklaring på det. Personligen är jag inte mycket för att linda in saker och ting så låt mig gå rakt på sak och göra det enkelt, skam är rädsla för att inte vara älskad/omtyckt. Ibland säger jag även att det är rädsla för uteslutning eftersom det är vad det i grund och botten handlar om, det vi gör/undviker, säger/tystar ned, försöker vara/håller tillbaka för att slippa fördömande, kritik och avvisning.

Så när till exempel budskap om rädsla för att misslyckas når mig brukar jag le, och det gör jag för att jag inte tror på det. Däremot tror jag på rädsla för vad andra ska tycka, tänka, säga om jag misslyckas. Jag tror på rädslan för att bli utskrattad, förlöjligad och hånad. För jag tror att rädsla för skammen som kanske följer ett misslyckande är det vi fruktar mest, inte själva misslyckandet i sig.

Samma sak gäller givetvis det motsatta, rädsla för att lyckas som det ibland pratas om. Men då på ett helt annat sätt.

Skam lamslår. Det får dig att sluta försöka. Det gör att du förminskar dig och tar långa omvägar istället för att gå direkt på pudelns kärna.

Och det står i vägen för produktivitet. Några av de vanligaste kommentarerna under mina kurser hör jag då det är dags för kreativa övningar, då kan det låta ungefär såhär: ”Å nej”, ”Jag kan inte”, ”Måste vi rita?” och så vidare. Det är ett bra mått på hur skam kryper fram i de mest anspråkslösa sammanhang. Och utifrån det är det sedan inte speciellt svårt att tänka sig in i hur det kan se ut i andra situationer. Men frågan är, om du inte vågar i små sammanhang hur ska du då kunna göra det i de stora?

Du känner igen det. Otillräcklighet; det jag gör är inte tillräckligt bra, snyggt, smart, funktionellt, innovativt, smakfullt eller kreativt. Jag är dålig. Jag kan ingenting. De kommer att skratta åt mig.

Okej, det är basic. Nu kan du det här.

Tillbaka till den befriande känslan jag nämnde inledningsvis. Det jag vill förmedla är att det går att ta skam i sin linda utan att den får övertaget, och med övertag menar jag de obekväma känslor som ofta följer i spåren av skam och rädsla. De som hänger sig kvar i dagar, månader och ibland år och som hindrar dig från att må och göra bra ifrån dig. Att slippa förställa dig, stå där det händer och veta att vad som än sker så kan du ta dig ur de obekväma känslor som kanske dyker upp. Eller, att ha arbetat med dig själv så mycket att du kan bjuda på valda delar av din otillräcklighet.

Som jag gjorde under en anställningsintervju när frågan om utbildningar dök upp. Personen som frågade gjorde det utifrån att han tyckte jag hade många utbildningar på mitt CV och var därför nyfiken på om det funnits en plan bakom eller om det var slumpen. Det är skillnad på att vilja göra ett bra intryck och att göra det, så svaret blev: ”Utbildning är en av mina största skamtriggers. Jag tycker inte att jag är tillräckligt bra eftersom jag saknar akademisk utbildning vilket gjort att jag kompenserat med andra utbildningar och svåra uppdrag. Allt för att känna mig tillräckligt bra”.  

Tystnaden som uppstod efter det uttalandet gick att ta på. Det skulle kunna skrämt mig men gjorde det inte för är något jag lärt mig de sista åren är det att autentisk är lika med förtroendeingivande. Givetvis är det en balansakt där det gäller att veta vad man kan säga och när. Men jag valde rätt. Det är nog inte många som vågar säga som jag gjorde, därav tystnaden. Men någon måste börja.

Feedback blev ett stort leende och hans fina slutord innan vi skiljdes åt: ”Du har gjort ett mycket bra intryck”. Något jag för övrigt endast tror är möjligt då vi vågar vara oss själva fullt ut. Och vad finns att förlora? Vilket företag vill inte anställa en ärlig person?

Om vi vill bli omtycka är autenticitet vägen, inte via att passa in och försöka bli det utan genom att ta det osäkra före det säkra och vara äkta.

Det är frihet att slippa förställa sig,

 

Med Glädje

Anneli

 

Vad vi alla desperat längtar efter

Posted ago by brandingspirit.se

Finns det något kraftfullare än att bli lyssnad på? Ja det gör det. Att bli lyssnad på utan risk för att bli kritiserad eller dömd.

Händer det ofta? I min värld, ja. Men det hör säkert inte till vanligheten. Mer vanligt är nog att lyssnandet uteblir eftersom det känsliga sällan får ta plats. Något som är lätt att förstå för hur ska vi veta om det som sägs stannar i förtroende? Det kan lika gärna vändas mot oss eller göra att framstår som dumma och vem vill det? Så vi låter bli att prata om det som är känsligt eftersom det blir för sårbart.

Frågan är var allt tar vägen om det nu inte finns någon därute vi vågar anförtro oss åt?

Under många år har min huvudsyssla varit att lyssna till människors berättelser. Jag har lyssnat till manliga ledare som gett uttryck för frustration kring mening och syfte med arbetet. Jag har lyssnat på kvinnliga kollegor mitt i livet vars trötthet över att inte räcka till för jobb, familj, barn och åldrande föräldrar varit så stor att de velat packa väskan och lämna allt. Och jag har lyssnat till skam över otrohet, sorg över barn som börjat med droger, till rädslan att bli påkommen med något som inte varit lagligt eller för att tappa kontroll över äktenskap och företag.

Jag har hört mycket de sista femton åren. Ibland har jag känt mig som en katolsk präst förutom att biktstolen varit en modern lokal som ibland antagit skepnaden av Skype eller en mobil. Lika men ändå inte.

De sista två åren, i arbetet med skam och sårbarhet har det hänt att jag fått lyssna på män i ledande positioner. Jag har lyssnat till de djupa mörka rädslor de sällan vågar talar om, rädslan för att misslyckas, att inte uppfattas som sexuellt attraktiv i sin partners ögon, att avskedas, degraderas eller bli avslöjad som en bedragare. Men också om rädslan att bli sedd som behövande, sårbar, irrelevant, svag eller någon som är lätt att köra över. Eller om vi skiftar sida, en arrogant jäkel som alla vill se bortgjord, gärna liggandes ner med ansiktet tryckt mot backen.

Jag har sett och hört smärtan i människors berättelser om nära och kära som befunnit sig i lidande och om det maktlösa i att inte kunna göra något åt det. Känslor av ensamhet och isolering som är svåra att föreställa sig och som människor – i vissa fall där mycket stått på spel – varit tvungna att hantera på egen hand eftersom de inte kunnat lita på en enda person i närheten.

Tänk dig in i det. Att vara omgiven av människor som sätter sin tillit till dig medan du själv inte har någon du kan anförtro dig åt. En person som går att lita på är ovärderlig att ha vid sin sida, någon som inte erbjuder lösningar på problemet utan endast bidrar med sin närvaro. Det förtjänar vi alla. En person som går att prata med och som inte förväntar sig resultat eller ser på det som en investering eller något som bör återgäldas.

För mig personligen är det situationer där förtroende skapas som gör att jag känner mig levande. Speciellt med tanke på den kultur vi lever i där motsatsen ofta handlar om att förneka sådana stunder istället för att se dem för det som de är, en möjlighet att få knyta an på djupet. Det är det jag lever för, stunder då försvaren rämnar, då garden sänks och människor visar vilka de är.

Situationer då någon lutar sig fram, tittar mig i ögonen, sänker rösten och säger: ”Kan jag få berätta något för dig…?”. De som gör att allt stannar upp och skapar känslan av att sitta i en bubbla. Situationer som får pulsen att sjunka och ger ett slags alternativt medvetandetillstånd där kropp och sinne ställs in på full närvaro och hjärta och sinne öppnas upp.

Som till exempel under den där utbildningen för två år sedan. Vi hade avverkat första dagen och tanken var att ett mingel efteråt med cocktails och tilltugg skulle hjälpa oss lära känna varandra lite bättre. Mannen som hamnade vid samma bord som mig gav ett vänligt men lite trubbigt intryck. Jag minns att jag lade märke till kombinationen och att jag hann tänka att det vilade en slags sorgsenhet över honom. Under vårt samtal dök ordet hemligheter upp vid två tillfällen och om det inte varit för tonen i rösten när han uttalade ordet hade jag förmodligen inte lagt någon vikt vid det då eller senare.

Två månader senare stötte jag ihop med honom igen via en internetbaserad uppföljning på tidigare kurs. Och den här gången skulle svaren på frågorna jag fått vid första mötet infinna sig. Det dröjde inte många dagar innan jag förstod att något inte stod rätt till. I de kommentarer han fällde i forumet fanns en tydlig ton av ilska. Hans svar till några av kursdeltagarna var oförskämda och det var med förundran jag såg att ingen mötte upp det.

Till slut stod jag inte ut längre utan bestämde mig för att göra något åt det.

Jag minns att det kändes som att klivet ut på minerad mark, en mer verklig metafor vid tillfället än jag kanske någonsin kunnat ana. Med empatin uppskruvad på full volym närmade jag mig sakta, och efter det tog inte lång stund innan vi hade hans historia upplagd på forumet.

Fram kom en berättelse om krig, skam och smärta. Mannen, den före detta Vietnamveteranen led fortfarande av minnen han helst velat vara utan. I hans berättelse blev det tydligt hur förståelsen från omgivningen uteblivit och hur ensam och isolerad han känt sig i det. I den stunden fanns bara en sak att göra, bekräfta. Där andra hade hoppat på honom i hans ilska baddade jag med ögon och öron. Dagen efter fanns ett privat meddelande att finna på forumet, där stod: ”Du förstår mig. Är det något jag någonsin kan göra för dig så lova att du hör av dig”.

Förtroende, vad är det som gör att vi känner det och hur gör vi för att skapa det?

Efter alla år av lyssnade har jag kommit fram till många saker, men en av dem sticker ut mer än de övriga och det är denna: Det vi alla desperat längtar efter är en trygg och kärleksfull hamn där vi vågar lägga undan försvaren och prata om det som orsakar smärta i våra hjärtan utan att risk för tillrättavisande, förlöjligande eller hämnd. 

Varje gång en person öppnar dörren till sitt inre, ger sitt förtroende och delar med sig av sin sårbarhet vidgas mitt hjärta ännu lite till. Genom delandet av berättelser limmas bitarna till det som spruckit ihop bit för bit tills allt åter känns helt igen och det är möjligt att kliva ut i livet på nytt och anta nästa utmaning.  Och själv går jag vidare tillfreds med känslan av att blivit lite helare samtidigt som det fyller mitt liv på ett sätt som ger det mer än mening.

 

Med värme och omtanke

Anneli

 

Synlig – en konversation om mod, själv-kärlek och autenticitet

Posted ago by brandingspirit.se

Foto: Harald Svensson

Cecilia Svensson

Yrke: Författare och föreläsare

Ålder: 46

 

 

 

 

 

 

Beskriv vem du är med max 100 ord: Jag är som alla andra men ändå inte. Brukar tänka på vad det är som skiljer mig från andra. Har en djup tro på att allt har en mening och att jag kommer ha nytta av allt jag varit med om. Är också övertygad om att vi alla kan ändra oss och att vi klarar de mest konstiga saker i livet. Det är sådan jag är, hängiven och all-in. Och så är jag oftast glad, ser fram emot varje morgon och tycker måndagar är toppen.

Om du kunde återge intervjun med ett enda ord vilket skulle det vara? Roligt!

Vad i upplevelsen berörde dig mest? Intervjun väckte minnen av ”stå i vägen” och att bli utesluten. Som till exempel från skoltiden då man inte fick vara med på killarnas lista. En värdelös känsla det där att inte få vara med.

De flesta har nog en definition på mod, vilken är din? Mod är att vara livrädd och göra ändå. Det är att vara sann mot mig själv. Att inte göra det som är rätt för mig av rädsla för vad andra ska tycka är det inte mod.

Vad kan få dig att bli osäker? När kritiska tankar av typen ”Vem tror jag att jag är?” eller, ”Varför skulle någon vilja lyssna på mig?” dyker upp. Sådana tankar är som ballonger som får mer och mer luft ju tystare jag är. Det är vid sådana tillfällen jag tar fram och läser gamla mejl från personer som varit och lyssnat på mig eller läst min bok, det får mig alltid tillbaka.

När är du som mest autentisk? Mest hela tiden.

Vad är motsatsen till autentisk för dig? Att vända kappan efter vinden. Någon som gör endast för att göra andra nöjda. När man försöker vara lite mer än man egentligen är.

Händer det att du jämför dig med andra? I så fall, när skedde det senast? För en kvart sedan när jag började läsa igenom vad de andra du intervjuat sagt. Tänkte direkt: ”Vad klokt de svarat”. Men när jag märkte hur tankegångarna gick bestämde jag mig direkt för att sluta läsa och lämna sidan. Det är oftast så det blir, ett litet sting och sedan inget mer. Känner mig annars rätt befriad från jämförelse med andra.

Vad är det bästa med att våga? Att få veta hur det blev istället för att gå och undra hur det skulle kunna blivit. Tänker att om jag gått igenom något som krävt mod så har jag även förfinat världen på något vis.

Vem blir du när du inte vågar? Jag blir tung, trött och inspirationsbefriad. Orkar inte gå upp på morgonen och har ingen kraft alls.

Beskriv din syn på själv-kärlek. Att inte behöva söka uppskattning från andra eller prestera för att må bra. Har inget behov av att prestera för att ”duga” eller få beröm, det är inte där jag hämtar min kraft.

Nämn något du överkommit hos dig själv som du är riktigt stolt över. Har alltid velat kunna sjunga. Och för en tid sedan hittade jag en sångcoach i Stockholm, det var då jag gjorde slag i saken och anmälde mig till att ta sånglektioner. Är också mycket stolt över att jag överkommit rädslan att prata inför folk i mikrofon. I början var det skitjobbigt, jag både darrade och skakade. Men jag gjorde det och det är jag riktigt stolt över.

Har att visa vem du är varit något som hållit dig tillbaka eller hjälpt dig framåt någon gång i livet? Framförallt har det hjälpt mig i mitt arbete. Som till exempel helt nyligen då jag förverkligade en önskan genom att ringa upp en skådespelare jag haft i åtanke att läsa in texten till min kommande ljudbok. Jag vågade ringa, stamma fram det jag ville genom att jag visade mig som jag är.

Hur gör du för att tysta ner den inre kritikern? Har lite olika knep för det. Ibland är det genom att berätta vad jag känner, andra gånger kan det vara genom att be om hjälp.

Skulle ditt liv förändras om kritik, dömande eller avvisning inte existerade? Nej det skulle det inte. Visst kan jag uppleva rädsla för att bli utesluten ibland men den styr mig inte. Jag vet att jag kan nå det jag vill nå genom en stark tro på mig. Det är något jag fått med mig.

_________________________________________________________________________________

 

Foto: Tor Johnsson

Det bästa med mig är att jag har roligt

Jag tycker om mig

Det vet inte mina vänner om mig att jag är en nörd och en skogsmulle

Jag önskar jag kunde sjunga

Jag känner mig som gladast på måndagar

Om jag kunde gå tillbaka i historien och ändra något skulle jag studerat i ett annat land som 19-åring

Livet vore sämre om jag drack alkohol

Det rådet skulle jag vilja ge mig själv som tonåring Ta det lugnt!

När jag känner mig säker syns det i min kroppshållning

Jag vill bli bättre på att föreläsa

Jag slipper gärna att deklarera

Det önskar jag att jag vetat om för tio år sedan Att det går att leva utan alkohol

__________________________________________________________________________________

Tusen tack Cecilia för att du delade med dig av Dina tankar!

 

Här får du kontakt med Cecilia Svensson

Följ Cecilia på Twitter @CecSv